Det finns klubbar och det finns AIK. Att förstå Gnaget handlar till stor del om att förstå vilka spelare som burit den svartgula tröjan — från de som satte målrekord på 1920-talet till de som formar laget i Allsvenskan 2026.
Den här genomgången täcker AIK fotboll spelare i bred mening: vilka som utgör truppen just nu, vilka profiler tränare José Riveiro bygger laget runt, vad storaffären sommaren 2026 innebär för klubbens ekonomi — och vilka legender som formade Gnaget till det det är.
Truppen 2026: grunddata och sammansättning
José Riveiro tog över som tränare inför 2026 och hans AIK-trupp präglas av ett par tydliga egenskaper. Genomsnittsåldern är 23,56 år — en ung kärna med utrymme att växa. Det totala marknadsvärdet estimeras till 214,7 miljoner kronor fördelat på 32 spelare, med ett snitt på 6,7 miljoner kronor per person. Laget spelar sina hemmamatcher på Strawberry Arena med 50 000 platser.
Målvakter: Kristoffer Nordfeldt (15), Kalle Joelsson (30), Norton de Carvalho (40)
Försvarare: Eskil Edh (2), Sotirios Papagiannopoulos (4), Lukas Bergquist (5), Charlie Pavey (12), Fredrik Nissen (14), Mads Thychosen (17, kapten), Ibrahim Cissé (25), Ahmad Faqa (37)
Mittfältare: Martin Ellingsen (6), Amel Mujanic (7), Johan Hove (8), Bersant Celina (10), Victor Andersson (11), Abdihakim Ali (18)
Djupet på mittfältet är AIK:s starkaste punkt i år. Fyra kompletterande mittfältarprofiler ger Riveiro flexibilitet att variera spelbilden beroende på motstånd och form.
Nyckelspelarna 2026: fem profiler att känna till
Mads Thychosen — kaptenen i centrum
Mads Thychosen (17) bär kaptensbindeln och är den defensiva stabilitet AIK bygger ifrån. Den danske mittbacken är Gnagetklubbens ledargestalt på planen och en av de tyngre investeringarna från den period som föregick Riveiros tillträde. Klassisk central försvarare med god kommunikation och läsning — den typ av spelare som ger backlinjen trygghet men sällan syns i rubriker. Under säsongen 2025 kopplades Thychosen till Torino, ett tecken på att Allsvenskan-backar av hans kaliber finns på europeiska radarer.
Bersant Celina — kreativiteten med tio:an
Bersant Celina (10) bär AIK:s prestigetröjnummer och är spelaren som binder ihop spelet offensivt. En mittfältare med bevisad internationell meritlista — kosovosvensk medborgare med bakgrund i England och Schweiz. I AIK är han den som håller i tempot och tar det tekniska ansvaret i uppspelsfasen. Tio:an på nacken innebär förväntningar, och Celina är van att hantera dem.
Kristoffer Nordfeldt — garanten i mål
Kristoffer Nordfeldt (15) tillhör kategorin svenska målvakter som förtjänar mer internationell uppmärksamhet. I AIK 2026 är han grundbulten i försvaret — inte den som gör de flamboyanta räddningarna, utan den som gör rätt sak varje gång det verkligen gäller. En erfaren keeper med karriärmatcher i bland annat Premier League.
Johan Hove — mittfältsmotor
Johan Hove (8) är mittfältsarbetaren det moderna AIK-spelet kräver. Kombinationen med Celina och Mujanic ger Riveiro flexibiliteten att använda defensiva och offensiva varianter — en trio som kan hålla boll men också pressa högt.
Amel Mujanic — nyförvärvet med potential
Amel Mujanic (7) kom till AIK på Bosman-övergång från Örgryte IF, där han under Superettansäsongen ansågs vara ligans starkaste mittfältare. Det är ett signeringsmönster AIK historiskt lyckats väl med: ta rätt spelare från lägre division och ge honom plats att växa. Om Mujanic levererar på sin potential i Allsvenskan kan han snabbt bli truppens mest värdefulla spelare.
Sommaren 2026: Zadok Yohanna och storaffären
Sommaren 2026 präglas av en enda affär som sätter allt i ett annat perspektiv.
Zadok Yohanna lämnade AIK för Brighton & Hove Albion den 1 juli 2026 — och transfersumman uppgick till 273 miljoner kronor. Det är en av de absolut dyraste övergångarna från Allsvenskan och sätter AIK:s förmåga att producera och sälja spelare i ett tydligare ljus.
Affären ger klubben ekonomisk ammunition att agera på transfermarknaden, men sätter också press på att fylla det hål Yohanna lämnar. En anfallare med den typen av marknadsvärde är inte enkel att ersätta direkt.
Kontrasten mot Alexander Isaks tidiga karriär är slående. Isak såldes till Borussia Dortmund 2017 för en bråkdel av Yohannas summa. Sedan gick vägen via Real Sociedad och Newcastle, och 2025 köpte Liverpool honom för £125 miljoner — men det var de engelska klubbarna som hämtade hem de stora transfervinsterna. Yohanna-affären visar att AIK lärt sig tajma och prissätta sina spelares exitkurs med bättre precision.
Historiska legender: spelarna som formade Gnaget
Per Kaufeldt — all-time-skyttekungen
Räknar man rent i mål och matcher är Per Kaufeldt den spelaren som satt starkast historiskt spår i AIK. Med 122 mål på 172 matcher under perioden 1924–1934 och fyra SM-guld är han klubbens statistiska topp. Det är siffror som talar för sig själva — ett genomsnitt på nära 0,71 mål per match under en av AIK:s mest framgångsrika eror.
Kurt “Kurre” Hamrin — den som förde AIK ut i världen
Kurt Hamrin är möjligen den AIK-spelare som fler icke-AIK-supportrar känner till än någon annan. Från debutsäsongen 1953 till avresan till Italien 1956 hann han leverera 54 mål på 62 matcher och vann skytteligan 1954-55 med 22 mål. Sedan tog han steget till professionell fotboll i en era då det inte var självklart för svenska spelare.
I VM 1958, när Sverige tog silver, satte Hamrin ett av de mer ikoniska solostudierna i turneringens historia — ett mål mot Västtyskland som fortfarande dras fram som ett av de bästa i svensk fotbollshistoria. Hans spår i Gnaget är djupt.
Sven Dahlkvist — hjärtat och mittfältsarbetaren
Sven Dahlkvist verkade i AIK under 339 matcher fördelat på två perioder (1971–1984 och 1988), vann SM-guld 1983 och spelade 39 landskamper. Han är prototypen för AIK-spelaren som gör jobbet på mittfältet, tar striderna, håller strukturen — och gör det under ett och ett halvt decennium. 39 landskamper är ett mått på att Dahlkvist inte bara var bra för AIK, utan för Sverige.
Per Karlsson — rekordmatcharen
Per Karlsson håller det aktiva matchrekordet i AIK med 439 framträdanden sedan 2009, ett rekord han tog från Daniel Tjernström. Karlsson var spelande kapten när AIK vann SM-guld 2018 — och är ett sällsynt exempel på en modern spelare som stannat i en och samma Allsvenskan-klubb och investerat hela sin karriär där. Den typen av lojalitet är ovanlig i nutida fotboll.
Alexander Isak — den moderna karriärhistorien
Alexander Isak bröt igenom i AIK:s akademi vid 16 års ålder, såldes till Borussia Dortmund 2017 och klättrade sedan via Real Sociedad och Newcastle upp till att i dag vara Liverpool-spelare köpt för £125 miljoner. Han spelade aldrig tillräckligt många matcher i AIK för att räknas som en legend på samma nivå som Kaufeldt eller Karlsson — men han är den spelare flest nutida AIK-supportrar tar stolthet i att ha sett komma från Gnaget.
Ivan Turina — minnet som lever kvar
Ivan Turina verkade som målvakt och gav AIK stabilitet och lugn. Han dog 2013 och hans bortgång avslöjade hur djupt förankrad han var i klubbkulturen. AIK-supportrar hedrar honom i matchens 27:e minut med applåder — en tradition som håller ett spelarminne levande på ett sätt som statistik aldrig kan.
Utländska spelare med fotavtryck
AIK:s trupp sträcker sig i dag över 40 nationer. Det är ett uttryck för ett rekryteringsmönster som förändrats radikalt sedan Tom Källström (Finland) 1976-78 gick in som förste utländsk spelare för AIK i Allsvenskan.
Vadim Jevtushenko (Ukraina, 1989–1993) är den som historiskt rankas högst bland utländska AIK-spelare. Med VM-erfarenhet och ett Cupvinnarcupen-guld i bagaget var han avgörande i AIK:s SM-guld 1992. AIK-källorna kallar honom “den mest meriterade utländske AIK-spelaren genom tiderna.”
Nebojša Novaković (Bosnien-Hercegovina, 1997–2001) var en offensiv kreatör i den era då AIK nådde Champions League och tog SM-guld 1998. Han är i dag tillbaka i AIK som assisterande tränare — ett tecken på att hans koppling till klubben aldrig var tillfällig.
Derek Boateng (Ghana, 2003–2006) är ett av de omhuldade namnen från tidigt 2000-tal. Han kom in med reservationer och slutade som en älskad profil med avtryck som fortfarande nämns av supportrar som minns den perioden.
Derbyn och spelarnas identitet
Vilka spelare AIK producerar och köper avgör också hur derbynamnen skrivs. Tvillingderbyt mot Djurgårdens IF — 231 möten sedan 1899 med AIK ledande i segrar — har producerat AIK-spelare som gjort sig kända just i de matcherna. Det är en identitetsmarkör som formar hur spelare upplevs av klubbens egna supportrar.
Statistiken AIK mot Malmö FF visar i sin tur att 151 ligamöten med Malmö krävt spelare som klarar hög press under en lång tidsperiod — och att det är Malmö FF som historiskt tagit hem fler av de mötena. Det sätter ytterligare ett perspektiv på vilken typ av spelare AIK behöver i sin trupp för att vinna de avgörande matcherna.
Vad truppen 2026 behöver leverera
José Riveiro har tagit över ett AIK med Yohanna-pengar i kassan och en ung trupp med ett specifikt gap att fylla. Skytteligan i Allsvenskan avgörs ofta av lag med en trovärdig anfallsspets med kontinuerlig målproduktion — och AIK:s 2026-upplaga behöver hitta målpoängen från ett kollektiv snarare än en enskild spjutspets.
Det är en trupp med starka individuella profiler på mittfältet, en kapten i försvaret och en keeper som ger trygghet. Genomsnittsåldern på 23,56 år innebär att det finns utrymme att växa, men också att erfarenhet i avgörande matcher kan bli en begränsning. Mads Thychosen och Bersant Celina är de spelare som bär det störst individuella ansvaret att hålla AIK:s säsong 2026 på rätt nivå.
Historien ger perspektiv. Per Kaufeldts 122 mål, Kurt Hamrins solomål i VM, Per Karlssons 439 matcher, Isaks resa till världstoppen — det är ett arv AIK fotbolls spelare bär med sig varje gång svartgult tröjan är på. Ribban är satt. Riveiros uppdrag är att bygga en trupp som klarar att lyfta den.
