Carl Starfelt är den svenske mittbacken från Stockholm som gått från Brommapojkarnas ungdomslag till lagkapten i spanska Celta Vigo. Vägen dit gick via IFK Göteborg, ryska Rubin Kazan och skotska Celtic, och sommaren 2026 blev resan komplett med en plats i Sveriges VM-trupp.
Här är hela karriären: ungdomsåren, klubbytena, kaptensbindeln i Celta Vigo och landslagsresan fram till VM 2026.
Vem är Carl Starfelt?
Carl Anders Theodor Starfelt, med smeknamnen “Calle” och “Stare”, föddes den 1 juni 1995 i Stockholm. Han är 187 centimeter lång, väger 83 kilo och spelar mittback, i första hand som högerfotad högercentral i en trebackskedja eller som del av ett mittbackspar. Starfelt inledde fotbollskarriären i Ängby IF men flyttade redan efter ett år, som sju-åtta-åring, till IF Brommapojkarna.
I BP tillhörde han klubbens starka P95-lag, som under Mathias Jonssons ledning slog både Ajax, Roma och Bayern München i ungdomsturneringar och vann flera stora cuper, däribland Gothia Cup. Lagkamrater var bland andra Jesper Karlström och tiokamparen Fredrik Samuelsson. Med BP:s U19-lag vann Starfelt Juniorallsvenskan Norra 2013, innan laget slogs ut i SM-semifinalen mot IFK Göteborg.
Tidigare klubbar: spelaren Starfelts resa från Brommapojkarna till Celtic
Inför säsongen 2014 flyttades Starfelt upp i BP:s A-lag och skrev på ett treårskontrakt. Allsvenska debuten kom i seriepremiären mot Kalmar FF, en 2–1-förlust där han byttes in i den 71:a minuten. Totalt blev det 101 tävlingsmatcher och två mål för Starfelt i Brommapojkarna innan nästa steg tog vid.
| Klubb | Period | Liga |
|---|---|---|
| IF Brommapojkarna | 2013–2017 | Allsvenskan/Superettan |
| IFK Göteborg | 2018–2019 | Allsvenskan |
| Rubin Kazan | 2019–2021 | Ryska Premier League |
| Celtic | 2021–2023 | Scottish Premiership |
| Celta Vigo | 2023– | La Liga |
Den 10 augusti 2017 värvades Starfelt av IFK Göteborg som Bosman-spelare, med kontraktsstart säsongen 2018. Han spelade 44 ligamatcher i Göteborg innan han i juli 2019 gick till ryska Rubin Kazan på ett fyraårskontrakt, där han utvecklades till en mer komplett försvarare med tre ligamål säsongen 2020/2021. Den 21 juli 2021 värvades han av skotska Celtic, en klubb han vann det skotska ligamästerskapet med två säsonger i rad, tillsammans med en Scottish Cup-titel och två ligacuptitlar.
Säsong för säsong ser Starfelts matcher och mål i Sverige ut så här:
| Säsong | Klubb | Liga | Matcher | Mål |
|---|---|---|---|---|
| 2016 | IF Brommapojkarna | Division 1 Norra | 22 | 1 |
| 2017 | IF Brommapojkarna | Superettan | 27 | 1 |
| 2018 | IFK Göteborg | Allsvenskan | 30 | 0 |
| 2019 | IFK Göteborg | Allsvenskan | 14 | 1 |
| 2020– | Sverige (A-landslaget) | Landskamper | 19 | 0 |
Celta Vigo: kaptensbindeln och säsongerna i La Liga
Den 10 augusti 2023 lämnade Starfelt Celtic för Celta Vigo och La Liga. “De presenterade ett bra projekt där de vill satsa och pusha uppåt i tabellen. De har tagit in Rafa Benítez som tränare också, så det kändes som ett bra steg för mig. Det är en dröm jag har haft att komma till en riktigt stor liga”, sa han till Expressen efter flytten. Den 4 november samma år kom hans första La Liga-mål, ett nickmål mot Sevilla, och han utsågs snart till lagkapten i klubben. Kontraktet med Celta Vigo, där han bär tröjnummer 2, sträcker sig till sommaren 2027.
I Celta Vigo är Starfelt lagkamrat med landslagskollegan Williot Swedberg, som i en intervju med SVT hyllat försvararen: “Den här säsongen är han topp fem, eller till och med topp tre, i La Liga.”
Sverige, landslaget och vägen till VM 2026
Starfelt är, vid 31 år, en av de mer rutinerade profilerna i den svenska VM-truppen. Han debuterade i Sveriges A-landslag den 8 oktober 2020, i en 2–1-vinst över Ryssland där han bildade mittbackspar med Sebastian Holmén, och har därefter även representerat Sverige i UEFA Nations League. Vägen till VM 2026 gick genom en avgörande playoff-final mot Polen på Strawberry Arena den 31 mars 2026, en 3–2-seger som säkrade Sveriges VM-plats under förbundskapten Graham Potter. Precis som skotska Celtic-vännen Gustaf Lagerbielke, en annan svensk mittback med bakgrund i Skottland, blev Starfelt uttagen i den svenska VM-truppen.
Skadad inför VM-premiären: så fick Starfelt lämna oron bakom sig
I augusti 2025 skadades Starfelt under en träning med Celta Vigo och blev borta i upp till en månad, vilket gjorde att han missade dubbla VM-kvalmatcher. Ny oro uppstod inför själva mästerskapet: en ryggskada gjorde att Starfelt inte hade spelat en enda match sedan mars, och svenska medier rapporterade att han riskerade att missa VM helt. Efter medicinska undersökningar friskförklarades ryggen, och Starfelt beskrev sig själv som redo att spela 90 minuter i VM-premiären.
I praktiken fick han en begränsad roll i gruppspelet, med tre minuter mot Japan som enda speltid innan mittbackskollegan Isak Hien skadade sig i samma match. Inför den efterföljande matchen mot Frankrike väntades Starfelt gå in i försvaret, men Sverige förlorade med 0–3 och slogs ut ur mästerskapet.
Carl Starfelts familj och syskon
Starfelt har flera syskon och har i en intervju med SVT berättat om familjens betydelse för karriären: “Alla mina syskon och mina föräldrar har varit där och stöttat. Jag tror att det har varit viktigt generellt.” Han har lyft fram brodern Victor som särskilt engagerad, en fotbollsintresserad storebror som följer matcherna, ibland två gånger om.
Har Carl Starfelt flickvän?
Det har tidigare rapporterats att Starfelt är tillsammans med den australiensiska fotbollsspelaren Jacynta Galabadaarachchi, ofta omnämnd som Jacynta Gala. Huruvida paret fortfarande är ett par är dock inte bekräftat, och Starfelt har inga barn i dagsläget.
Så jämförs Starfelt med andra svenska mittbackar i VM-truppen
Sveriges VM-trupp 2026 rymde flera mittbackar med utländsk klubberfarenhet, från Isak Hien till Gustaf Lagerbielke och Victor Nilsson Lindelöf. Starfelts styrka har alltid legat i luftspelet, positioneringen och förmågan att delta i uppspelet från djup position, egenskaper som gjort honom till ordinarie i både Celtic och Celta Vigo. Bland ungdomslagskamraterna från Brommapojkarna var det Jesper Karlström som följde en snarlik resa till kaptensbindel i utländsk klubb, om än på mittfältet i stället för i försvaret.
Bild: Анна Джалалян / Wikimedia Commons, licens CC BY-SA 3.0.
